I ungdomsredaktionen på Bergslagsposten i Lindesberg när pastellfärgad WCT prydde de coolaste katterna. Sedan sommarjobb och inhopp på kvällar och helger på BP i Ludvika, året var 1988. Efter journalistikstudier på Brunnsviks folkhögskola väntade praktik på Radio Dalarna och Folkets hus-tidningen i Stockholm innan ett vikariat som kriminalreporter på Dala-Demokraten väntade. Första samtalet? Med mannen som då hette Lars-Inge Svartenbrandt. Fast anställning följde. Under dessa år blev det även giftermål och två barn (självfallet inom äktenskapet).
1995 togs steget till Falu-Kuriren. Även där väntade jobb som kriminalreporter, allmänreporter och som någon slags nyhetschef. Ett hedersomnämnande från Guldspadejuryn för undersökande journalistik, ett stipendium från Herencos forskningsstiftelse för ortsmedier, en period på Center for Public Integrity/International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) i Washington och en fil kand i Statsvetenskap vid Uppsala universitet hanns med innan Reporter.se startades av Håkan, lagvigda Sofia och kamrat Ulf Alexandersson på det nedlagda Dalregementet i Falun 2001. Sedan dess har Agnetha Lindblom Hulthéns stipendium (administrerat av Journalistförbundet) lett till en analys av ”Yttrandefriheten för nästa generations européer”.
Att vara född vid Arvika Östra BB och växa upp i Bergslagens strykpojke bland strykpojkar, Bångbro, är en kuriositet.
På fritiden har det tävlats mycket på längdskidor med liten framgång, gjorts två fulla Iroman (Rødekro och Roth) och 2011 cyklades Tour de France, ja hela, på samma antal dagar och enligt samma sträckning som proffsen. Håkan tror fortfarande att han är den ende som någonsin gjort det helt ensam, med sonen i följebil.
Områden
- Skriver fort, lätt och korrekt om i princip allt.
- Fotograferar, filmar och klipper när så önskas.
- Projektleder tidningar, nyhetsbrev och informationssatsningar.
- Värper och värper på nästa hjärteprojekt om yttrandefrihet eller politisk kampanjfinansiering.
