Vill ändra arbetsrätten
2004-07-02
Jonny Jones är centerpartistiskt kommunalråd i Rättviks kommun med knappt 11 000 invånare. De cirka 800 små- och medelstora företagen inom service- och tillverkningssektorn bygger på privat innovation, tradition och flexibilitet.
– Denna strukturella mix är en förutsättning för bygdens framtid. Men utan fungerande kommunikationer, samhällsplanering, fler bostäder och en attitydförändring inom arbetsrätt och nyföretagande kommer det att bli svårare att dels rekrytera företag, dels hålla kvar dem som finns i dag, menar Jones.
Med Vägverket och Banverket i projektet Vackert Rättvik, klart 2005, rustar kommunen för framtiden. Projektet kostar cirka 60 miljoner kronor.
Jonny Jones hör till dem som är inte så förtjusta i Region Dalarna. Han ser, just nu i alla fall, en större potential i området Falun – Siljansbygden där nätverket Framtidsutsikt Siljan skapar förutsättningar i närmiljön.
Vilka företag lyckas i din kommun? Har de några gemensamma nämnare?
– Ja, det är inte enkelt att svara på. Vi är ju en utpräglad småföretagarbygd där de flesta lyckas bra. Sågverksföretaget Hedlunds har lyckats överleva en svår tid tack vare bra strukturmetoder. Siljans chark gjorde för ett tag sedan en av de största satsningarna hittills i kommunen. De lyfter fram Siljan som varumärke. Glasslipningsföretaget Optilex har också gjort bra satsningar. På jordbrukssidan likaså. Vi kommer att få se fler nya företag inom turistbranschen.
Hur viktig är tillväxten i kommunens företag för den samlade skattekraften?
– Ja, tillväxten i kommunen är viktig på grund av att mer pengar börjar röra sig i samhället. Handeln får större omsättning och kan anställa fler människor. Skattesystemet påverkar skatteintäkterna på olika sätt. Den direkta kopplingen blir inte så stark. Men att arbeta för tillväxt är oerhört viktigt. Det ger människor bättre arbetsvillkor, bättre lönevillkor, vilket ökar handeln och omsättningen i kommunen. Tillväxten har med kommunens samlade arbetskraft att göra.
Vilken roll har kommunen i tillväxtarbetet? Vilka andra insatser är viktiga i samanhanget och vem ska stå för dem?
– Kommunens roll i tillväxtarbetet är att hela tiden jobba fram bra förutsättningar inom kommunikation och infrastruktur. Det skapar i sin tur förutsättning för bra boende i byarna och i centrum. Projektet Vackert Rättvik kommer bland annat att stimulera handeln. Vi har fått mycket beröm för projektet.
I regionen, hur ska god tillväxt skapas? Vilka är aktörerna? Hur ska insatserna samordnas mellan aktörerna och lokalt – regionalt?
– I regionen handlar det främst om bra järnvägskommunikationer och vägar. Sedan är det infrastrukturmässigt viktigt med boendet. Där är vi nu inne i ett läge där vi måste få igång byggnationen av bostäder. Här måste också regionen ta ett ansvar. Det här är naturligtvis en aning känsligt. Det finns områden i Dalarna där man har för många tomma lägenheter. Men vi måste släppa det där. Flera kommuner som tidigare hade det problemet har lyckats vända den negativa trenden. Vi måste nu vända blad regionalt i Dalarna och börja intressera oss mera för tillväxtkommunerna! Just nu är det i Falun, Leksand, Rättvik och Mora som folk vill bo. Vi måste våga bygga i dessa områden utan att man blir avundsjuk. Dessa satsningar kommer att bli bra för hela länet.
Vilka behov av finansiering och spetskompetens i rådgivning behöver företagarna i din kommun i dag? Om fem år?
– För mindre företag är det naturligtvis så att finansiering kan vara ett problem. Det är viktigt att man hjälps åt för att hitta ekonomiska lösningar. När det gäller spetskompetens och rådgivning, jag har erfarenhet av det här själv, är det nämligen inte så lätt. Det förändras hela tiden. Här måste vi hitta system där företagarna kvickt kan utbilda sig själva. Det stora problemet med högskolorna är deras ineffektivitet, det tar alldeles för lång tid. Man kan inte räkna med att en utbildning ska ta fem år. På den tiden utvecklas näringslivet mycket snabbare. Vi måste effektivisera utbildningen i Sverige. Ett stort problem är att lotsa sig igenom alla system av stöd och bidrag. Detta är en djungel. Om fem år tror jag att behoven är desamma. Jag vill se snabbare och effektivare utbildningar, lotsningsbara system. Utbildaren kan komma till företagaren och inte tvärtom.
Vad är viktigast: Att få in nya företag eller att få de etablerade att utvecklas?
– Det viktigaste är att få de etablerade att utvecklas. Sedan jobbar alla kommuner med att rekrytera nyetableringar. När det sker har vi ett gott samarbete med bank, näringsliv och arbetsförmedling. Men de flesta företag ordnar det här själva. Vad de oftast vill ha hjälp med är mark- och lokalbiten. Som det ser ut i dag skulle vi kunna ta emot ytterligare ett par hundra småföretag.
Vilken makt har du att påverka utvecklingen i näringslivsfrågor?
– Ja makt och makt, dels har jag makt inom den kommunala organisationen. Dels när jag för diskussioner med företagare. Men makten ligger hos företagarna.
Jämfört med skola, vård och omsorg, hur viktigt är det att prioritera näringslivspolitiken?
– Det är detta som är den stora biten i kommunen. Det är där kommunens roll ligger. Att skapa bra förutsättningar så att allt detta fungerar. Med bra näringslivspolitik kommer också företagen och jobben.
Om du hade resurser och tid att göra vad du ville näringspolitiskt, vad skulle du göra då?
– Vi har för dåliga resurser när det gäller samhällsplanering. Där vill jag lägga mera krut. Men vi kommer att anställa mer personal som ska jobba med mark och exploatering. Förstärker vi inte detta kommer vi att få problem med att tillhandahålla industrimarker om ett par år. För redan nu är efterfråga stor.
46 procent av företagsledarna/företagsägarna är 50 år eller äldre. Hur kan man trygga generationsväxlingen?
– Det är en jättestor fråga. Men det finns företagare här i Rättvik som har lyckats klara den biten på ett bra sätt. Främst är det en stor fråga för företagarna själva. De har huvudansvaret. Men samhället måste bli bättre på att stötta och hjälpa till. Skolan har en roll, staten en annan. Bland annat när det gäller skatteregler för generationsväxling. Detta är ett problem som man på riksnivå måste arbeta bort. Men det kanske viktigaste är ändå att utveckla en attitydförändring på nyföretagandet. Ta det här med arbetsrättslagstiftningen. Den bygger sin idé på en stor arbetsgivare som inte skyddar arbetstagaren. Detta är omodernt idag och är en bidragande orsak som hindrar nya företag att etablera sig.
Hur ska kapitalanskaffningen till företag ske? Ska det komma genom ägarkapital, investeringskapital, innovationsfinansiering eller något annat?
– Det var inte enkelt att svara på. Ett visst riskkapital måste alltid finnas. Bidrag och liknande har väl sällan löst någonting. Det handlar om att skapa förutsättningar i samhället så att folk satsar sina pengar i företag, det är ju det som är riskkapital. Riskvilligt kapital erbjuds också genom Almi och bankerna. Ett exempel på innovationsfinansiering är projektet Framtidsutsikt Siljan som hjälper byarna med vissa processer. Länsstyrelsen har nu ytterligare förlängt projektet i tre år. När det gäller pengarna från EU bör de gå främst till forskning, infrastruktur, kommunikation och till sociala miljöer. Tyvärr blir det inte alltid så.
Vad anser du att ALMI Dalarna ska ägna sig åt?
– Det kan vara det här med riskvilligt kapital, dels till nya företag i inledningsskedet, dels till etablerade företag som gör utvecklingssatsningar. Sedan är rådgivning runt detta viktigt. Bilden jag får från näringslivssidan och företagarna är positiv. Jag tycker ALMI ska vara kvar i någon form.
Företagen i kommunen som har ambition att växa, vad tror du de behöver mest hjälp med?
– Det är jättesvårt. Finansieringen är en bit. Men det handlar om framtidstro och att våga fatta beslut. Sedan brukar det lösa sig. Jag vill än en gång säga att arbetsrätten inte är gjord för småföretagare. Ta det är med att behöva betala 15 procent av sjukskrivningslönen. Det gör ju att många drar sig för att nyanställa. Jag tror vi kommer att få se mer av sammanslagningar av olika företag.
Hur ska nyföretagandet stimuleras?
– Genom människor som tror och satsar på sina idéer. Det handlar om att tänka om, att se sig själv som företagare. Samarbeta är också viktigt. Sedan får man inte se en konkurs som ett misslyckande. Erfarenheterna tar man med sig i nya projekt. Man måste hela tiden var beredd på förändringar. Man måste få bort att man ska straffas om man gör fel. Och myndigheten måste bli ödmjukare när det gäller betalningar och annat som har med det sociala skyddsnätet att göra.
Vad ska en regional näringslivsfunktion inom Region Dalarna jobba med?
– Infrastruktur och utbildning. Med gymnasie- och högskolan hitta utbildningsformer som stimulerar näringslivet på alla plan. Påverka regeringen om att stödja näringslivets ambitioner. Däremot tycker jag att Region Dalarna inte fungerar bra. Det är ännu i sin linda. Jag vill att vi ser över detta.
Reporter.se
Mats Lindström