Vansbros kommunalråd värnar de etablerade
2004-01-02
VANSBRO
Gunnar Magnusson är socialdemokratiskt kommunalråd i Vansbro kommun.
Näringslivet i Vansbro har ställt om sig från en tyngdpunkt på basindustrin, skogen, till en komplettering genom högt driven specialisering inom livsmedelsproduktion och materialhantering.
I och omkring Vansbro samt finns de största företagen. Vansbro kommun har ingen ren näringslivsenhet. Den funktionen finns istället under utvecklingsenheten.
– Den viktigaste framtidsfrågan är att våra etablerade företag utvecklas. Jag hoppas vi kan bevara någon form av samarbete och kontakt med näringslivet, trots tuffa budgetkrav. Om det misslyckas kommer Almi att spela en ännu större roll i framtiden, säger Gunnar Magnusson.
1. Vilka företag är det som lyckas i din kommun? Har de några gemensamma nämnare?
– Jag vet inte om jag kan plocka ut något speciellt. Procordia har utvecklats mycket starkt, bortsett från varslet på 50 personer som kom nu. Pyramidbageriet har också gått framåt. Men även basnäringen har varit stark.
– Ska jag ändå försöka nämna något gemensamt för företagen så är det entreprenörerna som har gjort så att företagen kunnat växa och bli starka. En annan faktor, som gäller för alla, är att de har börjat dela med sig av jobb till varandra.
2. Hur viktig är tillväxten i kommunens företag för den samlade skattekraften?
– Klart den är viktig. Ju fler som är i jobb, ju fler kan skatta och det är oerhört viktigt. 2002 låg vi trea i tillväxtligan i landet tack vare Finnvedens och Procordias satsningar. Men i år blir det sannolikt svårare, när de stora företagen ändrar sin verksamhet märks det väldigt mycket i all sådan statistik.
3. Vilken roll har kommunen i tillväxtarbetet? Vilka andra insatser är viktiga i sammanhanget och vem skall stå för dem?
– Som det ser ut idag har vi ingen ren näringslivsverksamhet, den enhet som ligger närmast är utvecklingsenheten. Där ligger också turism och EU-frågor. Vi försöker spänna över hela näringsfältet med den enheten.
4. I regionen, hur skall god tillväxt skapas? Vilka är aktörerna? Region Dalarna? Almi? Hur skall insatserna samordnas mellan aktörerna och lokalt-regionalt?
– Vi träffar Malungs näringslivsenhet för att skapa ett resurscentrum, en näringslivsorganisation i Västerdalarna för att jobba utifrån de förutsättningar vi har här. Inom Region Dalarna finns nu ett väldigt öppet program som blir en process fram till 2007 för att utveckla näringslivet. Där borde man kunna hitta öppningar, beroende på vad som händer på marknaden.
5. Vilka behov av finansiering och spetskompetens i rådgivning behöver företagarna i din kommun i dag? Om fem år?
– Det handlar mest om att få råd till utveckling av företaget och företagets produkter. Det finns så många bra idéer som aldrig blir verklighet på grund av för lite stöd i utvecklingsfasen.
6. Vad är viktigast: Att få in nya företag eller att få de etablerade att utvecklas?
– Vi har sagt att utvecklingsenheten inte skall lägga energi på att ragga företag. Vi skall utveckla de vi har. Vi har provat att ragga företag förr, men det ger kortsiktiga resultat. Att våra företag utvecklas avgör om vi skall lyckas i framtiden.
7. Vilken makt har du att påverka utvecklingen i näringslivsfrågor?
– Ja, det är ju ensamt så. Det finns inga fler kommunalråd här. Utifrån det har jag all möjlighet att påverka. Det finns cirka tre miljoner kronor öronmärkta för att
använda till olika projekt och näringslivssatsningar. Vi får se hur mycket av det som går att rädda till 2004. Den där slanten ska räcka till mycket: projektet Industrikraft, Entreprenörscentrum, Vilda Vansbro Vinkeln, Flygfesten, Vansbrosimningen och mycket annan medfinansiering.
8. Jämfört med skola, vård och omsorg, hur viktigt är det att prioritera näringslivspolitiken?
– För att näringslivet ska trivas och utvecklas är det viktigt att servicen fungerar på alla kanter. Vi ska ha en mycket nära samverkan mellan grundskolan, gymnasieskolan och näringslivet. Vi får inte släppa kontakten med näringslivet. Vi måste i alla fall hålla den kontakten flytande.
9. Vad görs i dag för att förbättra företagsklimatet? Hur ser Näringsklimatet i kommunen ut om fem år? Vad gör du för att ta kommunen dit?
– Det första jag tänker på idag är vårt stora projekt Industrikraft. Där är alla våra tillverkningsindustrier med och projektet har anställt en gemensam personalchef, det är ett projekt som pågått sedan 1998 och fortfarande lever och utvecklas.
– Inom projektet har deltagarna också fått möta andra företagare i kommunen, även sina konkurrenter. Där fanns det en rädsla till att börja med, men snart såg man fördelarna i att dela med sig av jobben till varandra. På det sättet har företagen på ett enkelt sätt fått mera jobb och de jobb våra företag behöver stannar här på orten.
– Inom Industrikraft har vi också en satsning för att få fler elever till gymnasiets tekniklinje. Det ordnas en studieresa till Tyskland och alla som klarar den utbildningen får sitt körkort betalt. På loven får eleverna dessutom jobb hos företagen som deltar i projekten.
– Vi har också ett annat projekt som riktar in sig mer på framtida produkter, nämligen bearbetning av höghållfasthetsstål. Där handlar det om att förbereda vår metallindustri för de nya material och den nya teknik som kommer. Vi vill ge företagarna det nätverk de behöver för att lyckas, för tillsammans har de den kunskap som krävs.
10. Om du hade resurser och tid att göra vad du ville näringslivspolitiskt, vad skulle du göra då?
– Jag skulle nog inventera näringslivet här och se hur våra goda projekt skall förstärkas och utvecklas. Det finns så otroligt med idéer som folk klurar på och skulle vilja utveckla och göra något av. Men de behöver hjälp med ytterligare forskning, utveckling och kontakter med myndigheter. Inte minst när det gäller alla miljökrav som finns på bland annat produktion.
11. 46 procent av företagsledarna/företagsägarna är 50 år eller äldre. Hur kan man trygga generationsväxlingen?
– Vi har jobbat med frågan i projekten. Och vi vet att det problemet finns här. Tyvärr är det så att många företagare ser problemet men inte gör något åt det. De kanske har släktingar, men de vill inte ta över eller så kan de inte göra sina företag i säljbart skick. Här har vi ett problem. Om inget görs är inte deras företag den pensionsförsäkring de tänkt sig.
12. Hur skall kapitalanskaffningen till företag ske? Skall det komma genom ägarkapital, investeringskapital, innovationsfinansiering eller något annat?
– Ja, det där är alltid den svåra biten. Jag vet inte vad som händer med Dalafonden, om den skall vara en del av detta. Det kanske finns andra möjligheter också. Det kanske inte är så lätt på den privata sidan, där finns AP-fonderna men de vill gärna ha säkra investeringar. De som vill ha kapital därifrån måste ha funnits länge och kunna presentera något riktigt hållbart.
13. Vad anser du att Almi Dalarna skall ägna sig åt?
– De kan säkert vara en partner och hjälpa till på många olika sätt. Tidigare har Almi gått in och sökt övergripande projekt på vissa områden och därmed har projekten blivit så stora att enskilda kommuner inte haft fullt utrymme kvar till egna projekt, det har inte funnits så mycket pengar kvar att söka för enskilda kommuner. Det har ofta slutat med samarbeten med Almi om exempelvis nätverksbildande och det har gett goda resultat.
– Om kommunerna inte längre har råd att hålla sig med egna näringslivsenheter kommer Almis roll säkert att bli ännu viktigare i framtiden.
14. Företagen i kommunen som har ambition att växa, vad tror du de behöver mest hjälp med?
– De stora klarar det mesta av sin utveckling själva. Men när det gäller rekrytering av framtida arbetskraft och ny industrimark behöver även dom arbeta tillsammans med kommunen. De mindre företagen behöver i huvudsak hjälp med utvecklingen av sina nuvarande och sina nya produkter.
15. Hur kan nyföretagande uppmuntras?
– Väldigt många går i våra starta eget-utbildningar. 70-80 procent av dom startar egna företag och deras verksamheter slår rätt så väl ut. Nu växer sektorn med livskvalitetsföretag, hälsovård, friskvård, massage och annat som ska öka välbefinnandet.
– Vi har också ett entreprenörcentrum där två personer jobbar. De hjälper företagare med patentansökningar och annat. Två av de produkter som kommit fram vid uppfinnartävlingen Vilda Vansbro Vinkeln är i produktion och har lagt grunden för nya företag.
– Vi funderar också på att starta ett uppfinnargymnasium på kvällstid dit människor kan gå för att kunna göra verklighet av sina idéer.
Håkan Edvardsson, Reporter.se