Nya kontakter på invigning
2004-11-19
Nu har ALMI Dalarna kommit på plats i sina nya lokaler i Teknikdalen i Borlänge. Ett 70-tal personer kom till invigningen och för att delta i miniseminarierna.
– Vårt tillväxtcentrum Teknikdalen är en naturlig plats för ALMI att vara på. Det kommer att vara bra för ALMI och för oss, nu blir våra kontakter ännu enklare, menade Hans-Gunnar Jonsson, näringslivschef i Borlänge kommun.
Ljusen i lunchrummet var tända och buffén med bland annat kallskuret kött, grekisk sallad, smör och bröd stod dukad när ALMI bjöd in till öppet hus. En tipspromenad ringlade sig utmed de cirka 300 kvadratmeter stora och nyrenoverade lokalerna.
– Vi har funnit oss väl tillrätta och känner oss välkomnade. Även nu under det öppna huset har vi knutit flera kontakter som mycket väl kan leda till nya samarbeten. Det här känns helt rätt, menade Hans Astorin, VD för ALMI Dalarna.
Även Borlänges kommunalråd, Peter Hultqvist, s, fanns på plats för att hälsa välkommen med en inglasad blomma.
– Det är jättebra att ni flyttat hit och jag ser att ni fått bra ordning på lokalerna, konstaterade Hultqvist innan han tog en titt på de ljusa lokalerna.
Förutom mat och dryck bjöd ALMI Dalarna också på en serie miniseminarier under eftermiddagen och kvällen. De berörde bland annat ALMIs system för finansiering och problemställningar vid generationsskiften.
Finansiering
Per Häggberg (bilden) höll ett seminarium om ALMIs roll i företagsfinansiering. Han konstaterade bland annat att ALMI ”tillhandahåller riskvilligt lånekapital för företag i tillväxt och utveckling”.
– Våra kundgrupper är innovatörer som vill nå ut på marknaden, personer som vill starta eget eller etablerade företag som vill satsa på tillväxt och förnyelse i sitt företag, konstaterade Häggberg och fortsatte:
– Vi tar de allra flesta finansieringsbeslut lokalt och har idag lån till företag på mellan 50 000 och 10 miljoner kronor. Snittet ligger på mellan 450 000 och 500 000 kronor per lån. Vi har idag 550 lån ute och vi har en lånestock på cirka 200 miljoner kronor i Dalarna.
Häggberg konstaterade vidare att ALMI enbart jobbar med länets små- och medelstora företag och att de har en kompletterande roll gentemot banker och andra finansiärer.
– Där kan vi tydligt märka att bankernas begränsande möjligheter att säkra panter sänkt deras del av finansieringarna och ökat vår andel. Vår målsättning är att stötta företag med utvecklingspotential och uppenbarligen behövs det stödet verkligen i Dalarna idag. Enbart ALMI i Stockholm, Göteborg och Malmö har större utlåning än ALMI Dalarna, berättade Per Häggberg.
Internet
Sören Röhrt höll ett seminarium som handlade om hur en hemsida kan hittas på Internet och vilka faktorer som gör att en sökmotor, Google eller Yahoo till exempel, hittar företagets hemsida.
- Få känner till detta eller bryr sig inte om det och jag menar att det är för att dom saknar probleminsikt. Dom inser inte vilka möjligheter som går dom förlorade när deras hemsidor inte kan hittas, menade Sören Röhrt och visade upp ett lyckat och ett mindre lyckat exempel på sitt resonemang.
Faktum är, menar Röhrt, att det är ganska enkelt att se till att sökmotorerna kan hitta företagets sida, om man är medveten om vad som ska göras redan från början och vill prioritera den biten.
– Det handlar om att nyckelorden som beskriver vad företaget sysslar med skrivs in på rätt ställe i den programmeringskod som sidan byggs upp med. Gör man sin hemläxa och väljer sina nyckelord kommer man också att bli hittad av sökmotorerna. Då har man också en klar konkurrensfördel jämfört med alla andra, som inte har denna probleminsikt, konstaterade Röhrt.
Den som vill se hur en sida är uppbyggd på nätet kan ta upp sidan, välja Visa och markera Källa. Då kommer html-koden som sidan byggs med upp. Efter ordet title bör nyckelorden finnas för det är där sökmotorerna letar först.
– Sedan är det självklart också viktigt och bra att ha en hemsidesadress som är enkel att hitta för dom som försöker knappa in namnet, men det är en annan historia.
Generationsskifte
Jan Pettersson pratade bland annat om vad man bör tänka på vid ett generationsskifte. Där redogjorde han för fyra olika faser en företagare bör förbereda sig på och ta sig igenom för att generationsskiftet ska bli framgångsrikt. Inte minst de två första brukar förbises, menar Pettersson:
– Mental fas. Man måste lätta på locket och fråga nära och kära hur dom ser på situationen i stort. Kan vara svårt i början men sedan brukar det gå bra. Kom också ihåg att det är den som äger företaget i dag som bestämmer!
– Operativ fas. Vem kan tänkas leda företaget på ett bra sätt? Hur ska inskolning ske och hur länge? En bra princip kan vara att den frånträdande lånar ut ett visst belopp till den tillträdande för företagsförvärvet och att den frånträdande får tillbaka sina pengar om företaget fortsätter att göra liknande resultat som vid förvärvet.
– Juridisk fas. Hur ska och får överlåtelsen ske? Vilken tidsaspekt jobbar man med? Hur skapar man en lösning som upplevs som ”rättvist” av de inblandade. Här måste man komma ihåg att företag som kretsar runt en persons, ägarens, kunnande och kontakter är mycket svårt att sälja. Samma sak med äldre företag med låga utgifter som skall tas över av någon som måste gå in med kapital och därmed möter högre kostnader än det finns täckning för i företaget.
– Ekonomisk fas. Hur betalas överlåtelsen? Hur sker finansieringen? Det finns flera olika krafter som kan hjälpa till med detta, men även här måste man komma ihåg att det är företagets ägare som ska och måste bestämma.
Styrelsens roll
Hans Astorin pratade om hur en bra styrelse kan fungera och visade dessutom upp en mall som kan vägleda den som vill ta tempen på sin styrelse. Mallen innehöll fyra huvudrubriker som sedan kompletterades med underrubriker:
- Strategisk styrning och kontroll.
- Från idé till verklighet.
- Individen och gruppen.
- Lagar och regler.
– Ägarna tillsätter en styrelse. Styrelse tillsätter VD, men i många ägarledda företag är VD och ägaren samma person och då blir det extra viktigt att man har de olika rollerna klara för sig för att få ut maximalt av styrelsearbetet. Styrelsen och ordföranden ska stärka VD och inte vara ett nödvändigt ont, menade Hans Astorin.
Astorin menar att det i detta arbete kan vara mycket värdefullt att stämma av styrelsens insatser och funktion med hjälp av en mall så att inga viktiga bitar förlorade.
– Sedan är det ju upp till varje ägare att själva definiera vilken styrelse dom vill ha och vilka kunskaper, personliga egenskaper eller kontaktytor man vill nå via sin styrelse.
Hans Astorin nämnde vidare några konkreta tips för att omedelbart få större stringens i styrelsearbetet:
– Sätt punkten föregående protokoll sist på dagordningen så att ni inte fastnar i procedurer eller tar om samma problem igen.
– Ha gärna olika teman någon gång per år; marknad, produktutveckling, budget.
- Skriv protokolltexten direkt efter att frågan avgjorts på sammanträdet, blås gärna upp texten på väggen eller på en skärm alla kan se. Min erfarenhet är att det skärper arbetet och sätter nyttig press på ordföranden.
Reporter.se
Håkan Edvardsson