Livslångt lärande som tillväxtmotor
2004-03-04
Peter Hultqvist är socialdemokratiskt kommunalråd i Borlänge kommun med 46 919 invånare och ett näringsliv som traditionellt dominerats av de två stora: Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets stålverk.
Även de två statliga verk som placerats i Borlänge, Banverket och Vägverket har bidragit till det lokala näringslivets ryggrad. För detaljhandeln har etableringen av Kupolen förskjutit intresset utanför stadskärnan.
Under den senaste tioårsperioden har näringslivet differentierats genom verksamheterna runt Högskolan och Teknikdalen. Fler högteknologiska företag väntas utvecklas och se dagens ljus genom satsningen på den nya Framtidsdalen, också den vid Högskolan.
Vilka företag är det som lyckas i din kommun? Har de några gemensamma nämnare?
– I regel har de väldigt driftiga ledningar. Sedan tycker jag man kan se att de har ett kreativt klimat där medarbetarna får växa på något sätt. Speciellt tydligt är det i kunskapsintensiva företag, där kreativitet och idérikedom betyder mycket. I handeln handlar det mycket om effekterna av att det finns många handelsföretag, vilket drar till sig än mer handel.
Hur viktig är tillväxten i kommunens företag för den samlade skattekraften?
– Den är viktig. Men för att få lokal tillväxt är det viktigt att folk vill bosätta sig i Borlänge också, de skall inte enbart jobba här. I dag har vi väldigt många som pendlar in från Falun och Säter för att jobba i Borlänge. Men vi har också många som bor här och pendlar ut. Vi kan med fog säga att vi har en gemensam arbetsmarknadsregion. Var skattekronorna till slut hamnar är en fråga om var folk väljer att bosätta sig.
Vilken roll har kommunen i tillväxtarbetet? Vilka andra insatser är viktiga i sammanhanget och vem skall stå för dem?
– En tydlig roll är att stimulera företagsutveckling genom att bygga nätverk mellan företag. I Borlänge har vi till exempel nätverk tunnplåt och nätverk hydraulik. Vi har också ett småföretagarråd och gemensamma aktiviteter på kommunens företagscentrum i Tingshuset. I Framtidsdalen skapar vi en miljö för tillväxt. Genom det kommunala fastighetsbolaget Hushagen försöker vi underlätta för nya etableringar och nybyggnationer.
– Företagen här har också hjälp från EU:s målfonder, Region Dalarna och Länsstyrelsen i sitt utvecklingsarbete. I en ort som Borlänge är det också väldigt viktigt vad de stora, statliga aktörerna som Vägverket och Banverket gör. Där har vi lyckats få ett väldigt bra samarbete.
I regionen, hur skall god tillväxt skapas? Vilka är aktörerna? Hur skall insatserna samordnas mellan aktörerna och lokalt-regionalt?
– Den allra viktigaste tillväxtskapande faktorn är, som jag ser det, att vi regionalt kan jobba för att stimulera genomförandet av det livslånga lärandet. Det handlar om att få ett tänkande där alla i länet, anställda, företagsledningar och offentliga organ, inser att livslångt lärande och ständig vidareutbildning är nödvändig under hela den yrkesverksamma tiden. Företag kan flyttas härifrån, men inte vår samlade kreativitet och våra idéer. Jag pratar om en satsning på bredden där det viktigaste nu är att få in detta tänkande om våra framtidsförutsättningar.
– Olika aktörer och insatser skall naturligtvis samordnas så effektivt som möjligt, men vissa saker kan man inte skapa centrala former för. Vi kanske har tittat för mycket på organisationsmodeller tidigare i stället för att skapa grundförutsättningarna för initiativ för utveckling, som att få in tanken om det livslånga lärandet i hela samhället.
Vilka behov av finansiering och spetskompetens i rådgivning behöver företagarna i din kommun i dag? Om fem år?
– Som jag sade tidigare, det allra viktigaste är att få in tänkandet om det livslånga lärandet. Det överskuggar det andra. Finansieringsfrågor har alltid varit en utmaning för företagare och ska nog vara det också. Jag tycker man har sett att den som är en stark entreprenör och har rätt idé lyckas till slut.
Vad är viktigast; att få in nya företag eller att få de etablerade att utvecklas?
– Lika viktigt båda två. Jag kan inte vikta dem mot varandra.
Vilken makt har du att påverka utvecklingen i näringslivsfrågor?
– Makt och makt… Det handlar om att vi i kommunen måste kunna upplevas som en positiv partner som kan hjälpa till med rådgivning, öppna en del dörrar och sköta etableringsfrågor på ett positivt sätt. Vi försöker skapa områden där företag naturligen känner att de vill vara. Återigen handlar det om att skapa förutsättningar.
Jämfört med skola, vård och omsorg, hur viktigt är det att prioritera näringslivspolitiken?
– Det ena påverkar det andra och båda är delar av en helhet. Om vi skall ha folk kvar på orten och i regionen på sikt måste vi skapa arbetstillfällen. Bra skola, vård och omsorg hänger på vår förmåga att skapa skatteintäkter den vägen. En person som är född och uppväxt här, som kanske utbildar sig på annan ort för att senare flytta tillbaka skall veta att det här finns ett rikt och mångfasetterat yrkesliv. I Borlänge är Framtidsdalen oerhört viktig för att skapa de möjligheterna i det nya näringslivet. Vi måste också hålla ut i våra handelssatsningar för att fortsätta konkurrera som ort med bland annat Gävle, Karlstad och Örebro.
Om du hade resurser och tid att göra vad du ville näringslivspolitiskt, vad skulle du göra då?
– Jag skulle ta tag i infrastrukturen och bygga bort Salaproppen och skapa dubbelspår för järnvägen mellan Falun och Borlänge, och bygga förbifart Ludvika. För övrigt är det jättebra att vi nu får fyrfältigheten på vägen mellan Falun och Borlänge. Vidare skulle jag se till att bredbandssatsningen fullföljs och satsa på områdena inom Framtidsdalen.
46 procent av företagsledarna/ företagsägarna är 50 år eller äldre. Hur kan man trygga generationsväxlingen?
– Problemet finns ju inte bara på företagsnivån. Vi ser samma problem inom vården och omsorgen. Den arbetskraftsreserv vi har består av arbetslösa, invandrare och sjukskrivna. Vi kommer alla att få jobba med väldigt stora generationsskiftesfrågor framöver. Det är viktigt att våra invandrare kommer in i arbetslivet så snabbt som möjligt, därför måste vi få igång valideringsprojekt där deras kunnande och bakgrund översätts till meriter arbetsgivarna, privata och offentliga, känner igen.
Hur skall kapitalanskaffningen till företag ske? Skall det komma genom ägarkapital, investeringskapital, innovationsfinansiering eller något annat?
– Som sagt. Detta måste bygga på entreprenörens idéer och kunskap. Bara förekomsten av kapital löser inte problemen.
Vad anser du att ALMI Dalarna skall ägna sig åt?
– Jag tycker dom skall gå in i projekt tillsammans med övriga som har företagsstöd, service och rådgivning till företag. Det gäller att förenkla för näringslivet så att de får ”En dörr in” i både kreditsystem och rådgivning. Om det betyder att ALMI är kvar som självständig organisation eller inte har jag ingen uppfattning om, men företagsstödet måste förenklas och effektiviseras.
Företagen i kommunen som har ambition att växa, vad tror du de behöver mest hjälp med?
– En del behöver hjälp med lokaler, andra med kapital. En del behöver hjälp med idéer eller med att anpassa sig till vad som är realistiskt. Där kommer vi tillbaka till en serviceorganisation med ”En dörr in” till stödresurser för företag.
Hur skall nyföretagandet stimuleras?
– Vi har ett stöd till ung företagsamhet och till studenternas näringslivsenhet. Vi har rådgivningsverksamhet på företagscenter. Vi har näringslivsträffar och nätverksträffar som kan generera nya företag. Sedan är det frågan om att stödja självförtroendet så att folk känner att de vågar starta eget. Detta gäller att få bort dramatiken som omger det hela.
– Jag tycker vi har ett kreativt, öppet och nydanande näringsliv. Vi jobbar för att få in det livslånga lärandet och för att ge annan bild av staden. Dit hör en mer rättvisande bild av kriminaliteten. Enligt BRÅ:s statistik har antalet anmälda brott minskat med 21 procent på tre år och det måste vi skapa kännedom om.
Vad skall en regional näringslivsfunktion inom Region Dalarna jobba med?
– Vissa regionala tillväxtmedel ligger där idag, men det beror väl på oss i Region Dalarna om vi ska ha någon näringslivsfunktion. Ska vi ha någon ska den handla om förverkligandet av principen ”En dörr in”.
Håkan Edvardsson, Reporter.se