Leksand satsar för tillväxt
2004-05-18
Bo Pettersson är centerpartistiskt kommunalråd i Leksand. En kommun med 15 419 invånare som utsågs till årets tillväxtkommun 1998 och till årets idrottskommun 2003. Kommunen bygger sin tradition på cirka 800 små- och medelstora företag och en expanderande turism. Orten har i dag inte infrastrukturell kapacitet att ta emot en nyetablering av ett större företag. Och trots Leksands IF:s snöpliga återtåg till ishockeyns division ett satsar kommunen mer än 50 miljoner kronor för att möjliggöra den nya idrotts- och evenemangsarenan som kan komma att ge 50 nya arbetstillfällen.
– Satsar vi inte blir det heller inga pengar till vården, skolan och omsorgen, säger Bo Pettersson.
Vilka företag är det som lyckas i din kommun? Har de några gemensamma nämnare?
– Ja, de som vi ser som framgångsföretag och som är lite större har den gemensamma nämnaren att de har byggts upp under flera generationer i Leksand. Det gäller till exempel Leksandsbröd, Bergkvist, Clas Ohlson och Ejendals. Dessa är familjeföretag med bred förankring i bygden, och som fortfarande har ambitionen att fortsätta som familjeföretag. De små företagen som kommer hit är ofta inflyttare som tar med sig sin verksamhet.
Hur viktig är tillväxten i kommunens företag för den samlade skattekraften?
- Ja genom att beskattningsrätten utgår från sysselsättningen, så är det viktigt att den växer. Det kan ske genom fler sysselsatta, att man ökar sysselsättningsgraden, eller att man ökar intjänandet per sysselsatt.
Vilken roll har kommunen i tillväxtarbetet? Vilka andra insatser är viktiga i sammanhanget och vem ska stå för dem?
– Det viktigaste som vi har att göra det är att skapa förutsättningar för företagandet och det har vi ju gjort. Vi har ett nära samarbete med representanter för företagen i samrådsgruppen, där vi träffas en gång i månaden för att diskutera företagsfrågor, men också vägfrågor, barnomsorgsfrågor, kvalitén i skolan med mera. Det kan gälla hela det kommunala uppdraget, som infrastruktur och utbildningen av personalen i företagen.
I regionen, hur ska god tillväxt skapas? Vilka är aktörerna? Hur ska insatserna samordnas mellan aktörerna och lokal-regionalt?
– Vi måste ta tillväxtfrågorna på allvar. Vi måste framförallt samla oss och ha en gemensam fokusering på några viktiga områden i Dalarna där till exempel vägfrågorna (Salaproppen), turismen, kollektivtrafiken, järnvägstransporterna och snabbtåg till Stockholm står i centrum. Vi måste fokusera på dem och inte splittra upp oss på allt för många frågor.
Vilka behov av finansiering och spetskompetens i rådgivning behöver företagarna i din kommun i dag? Om fem år?
– Det kan jag inte svara på. Har inget grepp om det. Att vi ska driva frågor om rådgivning är ingenting som förs fram av företagen. Det kan jag tänka mig beror på att de företag som vi pratar om de har redan sina kanaler och rådgivare. De små företagen har oftast bankkontakter.
Vad är viktigast: Att få in nya företag eller att få de etablerade att utvecklas?
– Det som är viktigast är att satsa på dem som redan finns. Men samtidigt måste vi också öppna dörren för nya företag som kan ge nya möjligheter. Världen förändras och nya behov skapas. Det är svårt att säga vad som är viktigast men ofta glömmer man de redan etablerade företagen. Det är ofta de som skapar fler jobb.
Vilken makt har du att påverka utvecklingen i näringslivsfrågor?
– Den makten är väldigt liten, för det är ju företagen som driver affärer. Vår uppgift är att vara en partner i utbildning, service och infrastruktur och att vara beredda när företagen behöver vår hjälp. Vi ska inte vara där och styra det hela, vi ska stötta.
Jämfört med skola, vård och omsorg, hur viktigt är det att prioritera näringslivspolitiken?
– Det är näringslivspolitiken och sysselsättningen som ger förutsättningar för skola, vård och omsorg. Utan den prioriteringen och satsningen får vi mindre pengar, men detta är ömsesidigt. Utan vård, skola och omsorg kommer heller inga att vilja jobba här. Vi ska gemensamt se till att hjulet drivs framåt.
Om du hade resurser och tid att göra vad du ville näringslivspolitiskt, vad skulle du göra då?
– Ja då skulle jag försöka jobba för att få loss folk i företagen och kompetensutbilda dem.
46 procent av företagsledarna/ företagsägarna är 50 år eller äldre. Hur kan man trygga generationsväxlingen?
– Det är en uppgift som både skolan och näringslivet jobbar med. Skolan därför att vi måste utbilda, inte bara för att gå vidare i teoretisk- och akademisk utbildning, utan vi måste också utbilda ungdomarna i praktiska yrken som snickare och rörmokare, ja, för alla funktioner som samhället måste ha men som inte kräver någon hög teoretisk utbildning. Skolan och näringslivet måste samarbeta om på vilket sätt utbildningarna ska genomföras. Skolan måste bli bättre på att erbjuda elever, som inte efterfrågar teoretiska kunskaper, företagsförlagd utbildning för att utveckla sig själva. Det är en knäckfråga det här. Vi är ett service- och turistsamhälle och kommer i framtiden att behöva många yrkeskunskapstjänster.
Hur ska kapitalanskaffningen till företag ske? Ska det komma genom ägarkapital, investeringskapital, innovationsfinansiering eller något annat?
– Ja, det är den svåra frågan idag i och med att nya regleringar gör att bankväsendet ställer tuffare krav när företagen ska låna pengar. Vi har ju också bekymmer med skatteregler som missgynnar företagens finansiering. Det finns ett antal politiska beslut som måste tas för att de pengar som redan finns i företagen ska kunna användas för fortsatt utveckling. Sedan tror jag att man måste hitta nya kooperativa former för att generera fonder som kan användas till företag. Sedan ska också staten hjälpa till med pengar.
Vad anser du att ALMI Dalarna ska ägna sig åt?
– I huvudsak är det på kapitalsidan. Det finns en uppsjö med konsulter inom rådgivning på området så det behöver inte ALMI ägna sig åt. ALMI gör ett bra jobb, det tror jag. Staten måste fortsätta vara med i det här.
Företagen i kommunen som har ambition att växa, vad tror du de behöver mest hjälp med?
– Jag kan inte veta vad till exempel Clas Ohlson behöver hjälp med. De är duktiga som de är. Är det enmansföretag kan de vända sig till Företagscentrum som ger viss rådgivning, och som kan skicka ärendet vidare om det kräver det. Kommunen samarbetar med företagarföreningen via Företagscentrum.
Hur ska nyföretagandet stimuleras?
- I grunden måste vi prata om den företagsamma människan. Vi har ju med det i våra tre ledord för kommunens verksamhet: företagsamma Leksand, attraktiva Leksand och det trygga Leksand. Det företagsamma Leksand handlar inte bara om att man ska bilda företag utan om att uppmärksamma och stimulera alla till att ta ansvar och driva saker själva. Så företagstanken i skolan är viktig, och vi bör föra in entreprenadandan ännu mer i skolan.
Vad ska en regional näringslivsfunktion inom Region Dalarna jobba med?
- Plocka fram de strategiskt viktigaste frågorna för länets utveckling. Det gäller infrastruktur, och att föra samman företag och bygga nätverk, driva kompetensfrågor och knyta samman högskolans roll med de kommunala lärcentras roll utifrån ett länsperspektiv. Kapitalförsörjningsfrågan är också en viktig del, liksom kollektivtrafiken för dem som pendlar. Att överhuvudtaget stötta företagandet i olika frågor är viktigt för en positiv utveckling av regionen.
Reporter.se
Mats Lindström