Gagnefs kommunalråd tror på entreprenörerna
2003-12-15
GAGNEF.
Anders Ahlgren är centerpartistiskt kommunalråd i Gagnefs kommun. Kommunen har drygt 10 000 invånare och ett mycket mångfasetterat näringsliv. Geografiskt är företagen koncentrerade till orterna Björbo, Gagnef och Mockfjärd.
Under Anders Ahlgren har Gagnef valt att avveckla sitt traditionella näringslivskontor och någon näringslivschef kommer inte att finnas kvar.
– Jag tror inte att ett kommunalt näringslivskontor kan bidra till att utveckla företag. Det som utvecklar företag är starka entreprenörer, mycket starka entreprenörer som jobbar i ett bra samhälle. Små frågor klarar företagarna själva, större frågor vill de ta direkt med kommunledningen, konstaterar Anders Ahlgren.
När det gäller ALMI Dalarna tror Ahlgren att nyttan främst ligger i att Almi kan bistå med viss företagsfinansiering och därmed öppnar för att även bankerna går med.
1. Vilka företag är det som lyckas i din kommun? Har de några gemensamma nämnare?
– Det är olika kategorier av företag som lyckas. Gemensamt är att företagsledarna har business i fingrarna. Vi har Mockfjärdsfönster med 100 miljoner kronor i omsättning varje år. Vi har Hörnells, Åkerströms, Dala Floda-golvet, och hela gamla Elementhus-området med massor av små företag. Alla dessa har olika förutsättningar men lyckas ändå bra, tack vare entreprenörerna.
2. Hur viktig är tillväxten i kommunens företag för den samlade skattekraften?
– Utan den tar det stopp. Det finns ingen möjlighet att driva den offentliga sektorn genom skattehöjningar. Här är länet i ett akut läge. Kommunerna måste kunna leva på den ekonomi de har, nya pengar kan bara komma genom tillväxt. Man kan inte ha en snabbare kostnadsutveckling än den allmänna tillväxten i samhället.
3. Vilken roll har kommunen i tillväxtarbetet? Vilka andra insatser är viktiga i sammanhanget och vem skall stå för dem?
– Kommunens roll i detta tycker jag är lite övervärderad. Däremot är basservicen runt omkring viktig. Men andra strukturer, med industrimark, vägar och annat måste fungera på ett bra sätt. Men näringslivsenheterna är en konstruktion som inte behövs. Jag har själv bedrivit verksamhet i 16 olika kommuner i landet och aldrig haft något behov av ett näringslivskontor.
– Jag tror inte att ett kommunalt näringslivskontor kan bidra till att utveckla företag. Det som utvecklar företag är starka entreprenörer, mycket starka entreprenörer. Små frågor klarar de själva eller med lite hjälp från sin revisor, eller sin företagsorganisation. Stora frågor tar de direkt med kommunledningen. Därför ändrar vi vår organisation. Näringslivsfrågorna läggs samman med EU-frågor och andra utvecklingsfrågor i Gagnef.
4. I regionen, hur skall god tillväxt skapas? Vilka är aktörerna? Region Dalarna? ALMI? Hur skall insatserna samordnas mellan aktörerna och lokalt-regionalt?
– Jag har samma resonemang där, det är entreprenörernas egen drivkraft som är viktigast. Inte hur olika stödåtgärder ser ut eller samordnas. Har du en stark entreprenöranda, ett bra företag, ett starkt varumärke så lockar det människor. Då ökar skattekraften och samhällets service kan bli bättre. Däremot tycker jag att skolan, på alla stadier ska uppmuntra entreprenörskap och eget företagande.
5. Vilka behov av finansiering och spetskompetens i rådgivning behöver företagarna i din kommun i dag? Om fem år?
– Finansieringen är en svår fråga. Det jag ser direkt är att steget till att starta eget skulle kunna göras enklare genom att man fick tjänstledigt för att göra det på samma sätt som man får tjänstledigt för studier. Jag har medverkat till en riksdagsmotion i den riktningen. Problemet tror jag ligger i tryggheten i en anställning jämfört med att starta eget. Det är inte bara inkomsten som påverkas när man startar eget, har man lämnat en tjänst kan det vara svårt att få den igen.
6. Vad är viktigast; att få in nya företag eller att få de etablerade att utvecklas?
– Absolut att de som finns här ska utvecklas. De skall växa stabilt, sakta men säkert. Det är bra med nyetableringar men det är viktigare med etablerade växer.
7. Vilken makt har du att påverka utvecklingen i näringslivsfrågor?
– Jag kan lägga förslag och driva frågor, det är klart att jag har makt i den bemärkelsen. Men jag måste ha med mig majoriteten, jag är inte som en VD i den bemärkelsen. I initiativet, det är där min makt ligger.
8. Jämfört med skola, vård och omsorg, hur viktigt är det att prioritera näringslivspolitiken?
– De är beroende av varandra. Har du en dålig skola och en dålig barnomsorg får du också ett dåligt samhälle, det innebär att du inte får företag som vill jobba där. Har du inga växande företag så får du inget växande samhälle. De är beroende av varandra.
9. Vad görs i dag för att förbättra företagsklimatet? Hur ser Näringsklimatet i kommunen ut om fem år? Vad gör du för att ta kommunen dit?
– För att hantera delar av alla de frågorna har vi ett näringslivsråd som träffas 6-7 gånger per år. Där sitter kommunledningen, företrädare för företagarföreningen och ett urval av företagare från kommunen. Det är ett mycket viktigt forum, med hög närvaro. Där vill man vara med.
– På våra träffar diskuterar vi alla frågor vi behöver, så tidigt det bara går i processen. Det är verkligen ett nätverk mellan näringslivet och kommunen som fungerar. Ur påverkanssynpunkt är det ju ingen idé att företagarna får tycka till när beslut väl är fattade eller precis skall till att fattas.
10. Om du hade resurser och tid att göra vad du ville näringslivspolitiskt, vad skulle du göra då?
– Svårt att säga, jag har hittills ägnat väldigt mycket tid till kommunens egen organisation. Det finns två kommuner i Dalarna som i princip klarar sin budget: Säter och Gagnef. Ambitionen är att göra ännu mer åt vårt resultat. Om det fanns tid och pengar skulle jag träffa många företag och prata idéer om utveckling. Jag skulle jobba med att skapa modeller för att minska svårigheterna med att bli företagare.
11. 46 procent av företagsledarna/företagsägarna är 50 år eller äldre. Hur kan man trygga generationsväxlingen?
– Många av dessa är enmansföretag eller så sitter värdet i företaget i en människas egenskaper och kunnande. Hur skall sådant kunna säljas eller växlas över till någon annan? Men om det som gjordes är efterfrågat på marknaden så kommer någon annan inom kort att fylla den ytan på marknaden. Företag har alltid startats och lagts ner. Det är inget konstigt med det. Däremot är det intressant att notera att det är samma generation som gör analysen som säger att detta är ett problem som kommer att lägga ner företagen. Jag tror det förklarar en del av oroligheten och larmsignalerna.
12. Hur skall kapitalanskaffningen till företag ske? Skall det komma genom ägarkapital, investeringskapital, innovationsfinansiering eller något annat?
– Där har ALMI en bra roll. Det känns inte som om bankerna är den största eller ivrigaste finansiären när det gäller lånen. Men har man lite Almi-pengar i botten så kan man få loss lite av bankens pengar också.
13. Vad anser ni att ALMI Dalarna skall ägna sig åt?
– Jag tror att de har en roll i utbildning, rådgivning och stödet till innovatörer. I den typen av verksamhet. Men jag tror inte att ALMI kommer att utveckla några affärsidéer – det tror jag inte
14. Företagen i kommunen som har ambition att växa, vad tror du de behöver mest hjälp med?
– Som jag pratade om tidigare, entreprenörens drivkraft är det viktigaste. Entreprenören behöver i så fall ”hjälp” med att hans företag finns i ett bra samhälle med bra skolor, omsorg och service.
15. Hur kan nyföretagande uppmuntras?
– Genom att, som sagt, presentera eget företagande som ett alternativ redan i skolan och genom att bevilja tjänstledigt för den som vill starta eget. Däremot är jag tveksam till utfallet av Starta Eget-kurserna. Bäst förutsättningar för att lyckas och för att kunna bygga en långsiktig, växande verksamhet har den som redan kan yrket han eller hon skall starta eget inom. Det är av den enkla orsaken tjänstledighet från jobbet för att starta eget skulle vara så bra. Sedan tror jag på att man skapar gemensamma arenor där äldre och nya företag kan arbeta under samma tak. Då får man stöd som ny företagare och man kan tillsammans sänka etableringskostnaderna genom att dela på en del teknik, möteslokaler, reception, telefoni och liknande.
Håkan Edvardsson, Reporter.se