Bättre stanna än flytta?
2005-11-11
När lönar sig en företags- eller produktionsflytt till ett lågkostnadsland? Vilka dolda kostnader och besvär är förknippade med en flytt till exempelvis Kina, Indien, Slovakien eller Polen?
- För många flyttar baseras på ett för svagt underlag. Ofta räcker rationaliseringar hemma mycket långt. Nya undersökningar visar också att en utlandsflytt kan sänka lönsamheten, säger Björn Olanders, konsult på ALMI och expert på Stanna-Flytta-kalkyler.
Under våren 2005 har Björn Olanders och hans kolleger rest runt i Gävleborg för att prata Stanna-Flytta-kalkyler med företagare runt om i länet. Bakgrunden är välkänd. Fler och fler företag, stora som små, är intresserade av att flytta hela eller delar av sin verksamhet utanför landets gränser. Denna dag möter Björn Olanders en mindre grupp företagare, politiker och tjänstemän i Hofors.
- Intresset för att flytta hela eller delar av verksamheten är mycket stort. Och det handlar inte bara om Kina eller Indien. Sedan EU fick tio nya medlemmar är det många som är nyfikna på bland annat Polen, Tjeckien och Slovakien, säger Olanders och fortsätter:
- Jag menar att det generellt finns en övertro på effekterna av en flytt och för liten tilltro till åtgärder på hemmaplan. Men vi måste också vara medvetna om hur situationen ser ut. Generellt har vi ett mycket högt kostnadsläge, jämför med lågkostnadsländerna.
Klarhet och analys
Bakom den Stanna-Flytta-kalkyl som ALMI Gävleborg tagit fram tillsammans med sina systerbolag i Jönköping och Kalmar finns ambitionen att hjälpa svenska företag att bli mer konkurrenskraftiga. I kalkylen finns en utlandsflytt med som ett alternativ, inte som en ensam patentlösning.
- Fördelen med kalkylen är att vi kan variera de viktigaste värden som påverkar företagens lönsamhet. Och det baserat på faktiska kostnader både här i Sverige och i de länder vi har kartlagt. Det handlar exempelvis om personalkostnader, driftkostnader, materialkostnader, kapitalkostnader samt skatter och avgifter.
Björn Olanders betonar att kalkylen, likt vilken budget som helst, inte kan utlova ett visst utfall. Men den visar vilka alternativ som har förutsättningar att öka företagets lönsamhet. Det kan vara materialinköp från Kina, men det kan också vara att höja den egna debiteringsgraden eller att effektivisera marknadsföring och produktion.
Exempel
Under sin presentation visar Olanders effekten av en sänkning av ett företags kostnader i Sverige med en respektive fem procent. Det ökar företagets vinst från 5,2 till 7,1 respektive 14,2 procent. Ändå har man inte lämnat landets gränser.
Skulle lönerna i Sverige vara desamma som i Slovakien skulle vinsten bli 27 procent. Effekten av en flytt till Slovakien ger en vinst på 36,9 procent. Exemplet är hämtat från en verklig analys av ett företag inom metallindustrin i Gävleborg med en omsättning på 50 miljoner, 32 anställda och 60 procent av kostnaderna från materialinköp
- Sedan vi genomförde kalkylen har de börjat se sig om efter materialleverantörer från andra länder, eftersom det var en kostnad som ”slog igenom” i analysen. Men deras produktion stannar i Sverige och Gävleborg, helt enkelt för att det är mest lönsamt för företaget. Det betyder också att jobben blir kvar här, avslutar Björn Olanders.
Reporter.se
Håkan Edvardsson
Okända fakta i Stanna-Flytta situationer
• Företag som flyttar till Indien brukar upprätta egna telefonnät.
• Den som producerar material utomlands får betala tull vid införsel till Sverige.
• Lettland har tung byråkrati. Ett exempel: Mängden kaffe som druckits måste redovisas varje månad för att avdragen ska godkännas.
• I Lettland är trä och datautrustning dyrare än i Sverige.
• I Kina kan strömmen stängas av i veckor efter mycket kort varsel.