kontaktinformation

Reporter AB
Kaserngården 4, 791 40 Falun
e-post: info@reporter.se
telefon: 023 - 79 57 00
telefax: 023 - 66 15 319

skriv ut | tipsa

Allt blir en MC i Thomas händer

2005-02-04

Försöker man tvinga på honom stavgång slår han bakut.

Men med jogginghojen tar han gärna en sväng.

Han hoppar också med en motorcykel över en älv utan att blinka.

Harley Davidson-älskaren och tävlingsmänniskan Thomas Kjellström från Lidköping har tävlat med nästan allt.

Thomas Kjellström kallas numera för Järnmannen efter att ha kört fyra enduro på Gotland med sin HD 1450 kubikare! Dessutom har han byggt fantastiska hojar som slår alla rekord.

Eller vad sägs om en undervattenshoj, världens högsta och längsta hoj, en spark som gör 220 knyck och en jogginghoj som har fötter istället för hjul!

Totalt har han varit med och byggt tio roliga motorcyklar som han och kamraterna älskar att showa med. Men det är inte bara gänget som har skoj. För när Team Kjellström visar upp sig i manegen kommer det mycket folk! Thomas var bland mycket annat först i Sverige med att köra motorcykel över en rullande bil.

Hemma vid huset har han fyra garage proppfulla med motorcyklar och mopeder. Han berättar att han istället för tavlor dekorerar väggarna med mopeder och minibikes.

Byggandet, tävlingarna och showerna gör han med stort hjärta. Det ska vara kul och roligt, berättar han.

Thomas älskar sitt jobb som försäljare på MC-konsult. Firman, som han drivit i 35 år, är en av Sveriges största motorcykelbutiker. Sedan 21 år är han störst i Sverige på HD. Han beskriver mötet med kunden som en konfirmation:

- Jag känner mig som en präst. Det är en härlig känsla att sälja en hoj till en kund. Det är som om man bytte ett liv. Processen ska vara smidig. Vi jobbar ju mot samma mål! Det är också kul när man sedan möter kunden på träffar utomlands och i Sverige.

När kickade du igång din första hoj?

– Ja, jag kickade inte igång den, den trampades igång. Året var 1962. Det var en begagnad tvåväxlad Huskvarna Roulett som kostade 475 kronor.

Vad hände sedan?

– Jag höll på att ta livet av en person i en crosstävling. Det var med en 50-kubikare. Sju deltagare ställde upp och jag kom näst sist. Det var så att jag körde över den som kom sist. I Helnykterhetsförbundets tidning såg jag att det skulle vara en stor tävling i trial. Jag var 16 år och hade inget att åka på. Men fyra dagar innan köpte jag en helt standard Silverpil för 475 kronor. Men inte heller det blev så lyckat. Jag kom så sist som man bara kunde komma.

Varför började du med tävlingar och shower?

– Byggandet och uppvisningarna var en PR-grej. Vi ville visa vilka vi var. Det handlade också om att roa folk och ha kul och att sätta Lidköping på kartan. Bland annat var vi på Avenyn i Göteborg och körde trial över tio-tolv bilar. Vi var i Japan och visade upp världens högsta motorcykel som mäter 2,5 meter. I augusti har vi ett jippo i Lidköping som vi kallar för Hjulafton. Det har ingenting med julen att göra utan är en motorträff med massa aktiviteter. I år fick vi in 53 000 kronor till Barncancerfonden. Totalt har vi dragit in 600 000 kronor till fonden.

Berätta om din HD och hur du kör med den?

– Det är en Elektra/Ultra CVO 1690 kubik, 113 hästar. Den är fabrikstrimmad och är orange och svart. Jobbar jag inte för mycket kör jag ungefär 800 mil per år. Jag och Lotta åker på olika träffar i Europa och USA. År 2003 fyllde H-D etthundra år. Jag var med i kortegen i Milwaukee, Wisconsins största stad, med den svenska flaggan. Vi var 650 000 motorcyklar som firade födelsedagen. Det var stort! Fyra gånger har jag ställt upp med min H-D i enduro på Gotland. Folk trodde jag var tokig. Som bäst kom jag på trehundrade plats, jag spöade ungefär hälften av deltagarna i min klass. Till och med i USA kallar de mig för Ironman, Järnmannen.

Beskriv känslan när du glider fram på vägen?

– Bakom styret finns smultronställena och det är oändligt! Man stannar var man vill och bara njuter.

Något speciellt hojminne som etsat sig fast lite extra?

– De är förstås många. Men jag ska bjuda på två stycken. Under OS i Lillehammer var vi några som åkte Kristallrallyt. Göran på Touringbutiken var med. Vi åkte från Sveg och jag minns att det var fruktansvärt kallt, minus 27 grader. Folk tyckte det var festligt när de såg oss käka korv i Lillehammer. Men efteråt var det inte så kul. Jag förfrös mitt ena öga och näsan. Jag åt kortison i fjorton dagar. Göran klarade sig betydligt bättre. Han har ju mer underhudsfett! (Här skrattar Thomas…). Ett annat minne utspelade sig 1982. Jag skulle hoppa över älven där hemma. Jag fick en badmössa av en åskådare som jag satte över hjälmen. Jag flög 20 meter och plumsade i! Jag fick vatten i näsan och i bihålorna och som tack för det blev sjukskriven i två veckor. En som också blev ”sjuk” var motorcykeln. Den gick inte så bra efteråt.

Vad är din syn på hastigheten på vägarna?

– Folk kör lite för fort. Men om alla körde nakna utan hjälm lovar jag dig att hastigheten skulle sjunka drastiskt och olyckorna minska. Folk skulle ta det betydligt lugnare på vägarna. För vem vill krocka med en geting eller köra omkull i gruset om man är naken? Samtidigt skulle det bli dubbelt så roligt att köra motorcykel!

Hur ska du fira jul?

– Det blir hemma med familjen. Det blir till att julpynta butiken och hemma hänger jag numrerade HD-kulor i granen och på motorcyklarna.

Vad har du för relation till Touringbutiken?

– Jag har en varm relation till den och till Göran som har ett gott hjärta. De gånger vi ringer till varandra har vi mycket trevligt.

Reporter.se

Mats Lindström